Tidigare idag fastnade jag lite ovĂ€ntat framför TVn nĂ€r den nya Astrid Lindgren-grejen sĂ€ndes för att jag blev överraskad av hur hög kvalitet det var pĂ„ animationen. Som titeln antyder mĂ€rkte jag en omskrivning av “Nils Karlsson Pyssling” jĂ€mfört med de gamla versionerna.

Den centrala konflikten i den gamla versionen handlar om hur Nils hyr bostad frÄn en elak rÄtta. RÄttan framstÀlls som djÀvulen sjÀlv, krÀver en totalt orimlig ost-hyra frÄn Nils, och i slutet jagas den osympatiska hyresvÀrden ivÀg, alternativt mördas, av katten, medans protagonister och tittare firar den onda utsugarens öde. Tyrannen Àr borta, friheten har segrat.

I den nya versionen löser dom den hÀr konflikten genom att Nils, upbackad av nytt ost-kapital frÄn protagonisten, frivilligt erbjuder rÄttan (som nu Àr en gulligare mus) mycket högre ost-hyra, vilket gör hyresvÀrden snÀll.

Att dekomodifiera boende genom att jaga bort hyresvÀrdar var tydligen för spicy för SVT 2023.