(+) Nazitysklands nemesis: Svenska geniet knĂ€ckte G-skrivaren – pĂ„ tvĂ„ veckor
teknikhistoria.nyteknik.se
Man skulle kunna kalla Arne Beurling för Sveriges svar pÄ Alan Turing. Men det vore egentligen mer rÀttvist att sÀga tvÀrtom.

cross-posted from: https://feddit.nu/post/4511733

Man skulle kunna kalla Arne Beurling för Sveriges svar pÄ Alan Turing. Men det vore egentligen mer rÀttvist att sÀga tvÀrtom.

PĂ„ ett pittoreskt gods i Elfvik, nĂ€stan lĂ€ngst ut pĂ„ fingertoppen av Lidingös östra del, satt sommaren 1940 en stilig ung gentleman med pannan i djupa veck, med vad som liknade ett komplext korsord framför sig. Bara ett trĂ€nat öga hade kunnat ana att det inte var nĂ„got vanligt söndagsnöje han Ă€gnade sig Ă„t – och att villan i sig inte heller var sĂ„ oskyldig som den sĂ„g ut.

Under kriget var Elfviks gĂ„rd nĂ€mligen en av de huvudsakliga anlĂ€ggningarna för Försvarsstabens kryptoavdelning – och Arne Beurling var en av dess skarpaste hjĂ€rnor. En hjĂ€rna som nu anförtrotts ansvaret att knĂ€cka det kaos av bokstĂ€ver och siffror som utgjorde krypterad kommunikation frĂ„n en tysk G-skrivare.

FRA:s museum har en G-skrivare bevarad, hÀr med huven avtagen för att insidan ska synas för besökarna. FRA

Att dessa rader och kolumner av kod hamnade i svenska hĂ€nder beror pĂ„ att tyskarna, frĂ„n det ockuperade Norge, skickade sina meddelanden till hemlandet via svenska telegrafkablar. Men att bara avlyssna trafiken gjorde ingen nytta, eftersom den krypterades av G-skrivaren – det svenska smeknamnet pĂ„ tyskans Geheimschreiber (”hemlig skrivare”). Maskinen, som officiellt hette Siemens & Halske T52, var jĂ€mte Enigma en av en handfull kryptografiska lösningar nazisterna förlitade sig pĂ„ under kriget.

T52 liknade en kolossal skrivmaskin, med ett tangentbord vars varje nedslag krypterades via en serie rotorer dolda av det blÀnkande svarta chassit.

KnĂ€ckte koden – pĂ„ tvĂ„ veckor

Under tvÄ dagar, 25 och 27 maj, avlyssnade svenskarna all tysk trafik som gick till och frÄn Oslo. Sedan lÀmnades resultatet över till Arne Beurling samt matematikerna Bertil Nyman och Hans Rudberg, som assisterade honom med kodknÀckandet.

Att uppdraget tillföll just den 35-Ă„rige, minst sagt komplicerade Beurling (som inte direkt var kĂ€nd för att sprida harmoni omkring sig pĂ„ sina arbetsplatser) beror pĂ„ tvĂ„ faktorer. Dels var han redan en framstĂ„ende professor inom matematik – dels utbildad inom just kryptologi under sin militĂ€rtjĂ€nstgöring i början av 30-talet.


Mottagningsutrustning för G-skrivartrafik pÄ FRA:s kontor i Stockholm. FRA

Och han gav inte Försvarsstabens kryptoavdelning anledning att Ă„ngra beslutet. TvĂ€rtom lyckades han och hans lilla team, enbart med hjĂ€lp av papper och penna, knĂ€cka den tyska koden – pĂ„ tvĂ„ veckor. För att sĂ€tta det i perspektiv kan nĂ€mnas att det tog Alan Turing ett drygt halvĂ„r att knĂ€cka Enigma-maskinen – en talande skillnad, Ă€ven om processerna sĂ„g vĂ€ldigt olika ut.

Avslöjade Operation Barbarossa

Att dechiffrera den inkommande trafiken förblev visserligen en tidskrÀvande process, Àven efter att sjÀlva koden knÀckts. Det betyder att informationen som kunde utrönas ofta hade hunnit bli inaktuell.


PÄ dokumentet, som kan vara ett frÄn Arne Beurling sjÀlv, syns delar av tysk klartext och norska ortsnamn. UPPSALA UNIVERSITET

Men icke desto mindre: Ànda fram till 1943 (dÄ en uppgraderad G-skrivare satte stopp för avlÀsningarna) kunde svenska försvaret lÀsa mÀngder av avkodade tyska meddelanden, och fÄ nys i förtid om krigshemligheter, som bland annat den annalkande Operation Barbarossa.

Hur bar sig dĂ„ Beurling Ă„t för att Ă„stadkomma detta genombrott? Den hemligheten tog han med sig i graven. Enligt FRA (som Försvarsstabens kryptoavdelning sedermera bytte namn till) ska han ha sagt att ”en trollkonstnĂ€r inte avslöjar sina trick”.

Kanske Àr det dÀrför Arne Beurling inte pÄ lÄnga vÀgar blivit ett lika mytomspunnet namn som Alan Turing. Men ingen kan ta ifrÄn honom de dÀr Ären i början av 40-talet dÄ han sÄg till att det i stÀllet blev nazisternas tur att lÀgga pannorna i djupa veck.

FAKTA

Mottog riddarordnar – och Ă„kte pĂ„ alligatorjakt

Namn: Arne Carl-August Beurling

Född: 3 februari 1905, Göteborg.

Död: 20 november 1986, Princeton.

Yrke: Kryptograf, matematiker.

Arne Beurling Àr i dag mest kÀnd för att han knÀckte G-skrivarens chiffer, men det upptog bara tvÄ veckor av en fyra decennier lÄng karriÀr, fylld av innovationer och Àventyr.

Bland hans övriga meriter kan nĂ€mnas flertalet riddarordnar och utmĂ€rkelser, en gĂ€stprofessur vid Harvard, en hedersprofessur vid Princeton (dĂ€r han bodde kvar med sin familj till sin död), samt hans hyllade avhandling Études sur un problĂšme de majoration.

En avhandling som försenades dels av hans militĂ€rtjĂ€nstgöring – dels av att han gjorde ett Ă„rslĂ„ngt avbrott i studierna för att Ă„ka pĂ„ alligatorjakt i Panama (!) med sin far, sjökaptenen Konrad Gustaf Verner Beurling.