StÄlverk 80 gick frÄn statlig jÀttesatsning till nedlÀggning
www.nyteknik.se
StÄlverk 80 skulle ge extra skjuts Ät Norrbotten, skapa nya arbetstillfÀllen och öka förÀdlingen av de svenska jÀrnmalmerna. TvÄ Är senare lades det ner.

cross-posted from: https://feddit.nu/post/4094748

StÄlverk 80 skulle ge extra skjuts Ät Norrbotten, skapa mÀngder med nya arbetstillfÀllen och öka förÀdlingen av de svenska jÀrnmalmerna. Men pÄ tvÄ Är gick projektet frÄn beslutad statlig jÀttesatsning till nedlÀggning.

Den sista torsdagen i februari 1976 fÄr industriminister Rune Johansson ett ovÀntat besked. John-Olof Edström, vd för statliga stÄlföretaget NJA och ansvarig för jÀttesatsningen StÄlverk 80, meddelar att han omedelbart avgÄr i protest. Han anser att Statsföretag inte gett nödvÀndiga kapitaltillskott och att man fÄr betala för mycket för malmen frÄn det statliga systerföretaget LKAB.

»Det mÀrkliga Àr att NJA har bildats för att det ligger nÀra malmfÀlten och sÄ blir malmen i stÀllet dyrare«, sÀger Edström i en intervju i Dagens Nyheter.

NÄgra fÄ mÄnader senare, pÄ hösten samma Är, beslutade NJA:s styrelse att skjuta det gigantiska projektet pÄ framtiden. I sjÀlva verket blev det aldrig förverkligat.

Planen: förÀdling av LKAB-malm

StÄlverk 80 var en planerad utbyggnad av Norrbottens JÀrnverk, NJA, i LuleÄ. Det nya stÄlverket skulle förÀdla LKAB-malm till Àmnen som skulle sÀljas till valsverk bÄde i och utanför Sverige. För det behövdes nya masugnar, syrgaskonvertrar, en storskalig strÀnggjutningsanlÀggning och mer dÀrtill. Beslutet att genomföra StÄlverk 80 hade fattats av riksdagen i maj 1974.


Olof Palme presenterar utbyggnaden av NJA under en presskonferens i LuleÄ juni 1974. ROGER TILLBERG/TT

Regeringen uppskattade kostnaden för projektet under byggtiden till 4,6 miljarder kronor. Staten skulle stÄ för runt hÀlften, resten tas upp pÄ lÄnemarknaden. NJA:s ledning rÀknade med att den enorma satsningen skulle gÄ ihop inom Ätta Är efter det att den första nya masugnen tagits i bruk.

StÄlverk 80 har kallats för det sista utopiska socialdemokratiska projektet och i efterhand setts som ett led i politiskt spel om makten i det röda Norrbotten. Men Socialdemokraterna var lÄngt ifrÄn ensamma om visionen. I riksdagen röstade alla partier utom Moderaterna för satsningen. De moderata invÀndningarna gÀllde heller inte planerna pÄ det nya stÄlverket i sig, utan att Àven privata företag borde fÄ vara med som Àgare i projektet.

MotstÄnd frÄn LKAB

Ett fullt utbyggt StÄlverk 80 skulle anvÀnda runt sex miljoner ton jÀrnmalm om Äret. DÀrmed skulle NJA sammanlagt förbruka ungefÀr en fjÀrdedel av LKAB:s hela Ärsproduktion. Idén att bygga ett ÀmnesstÄlverk för att öka den svenska förÀdlingen av Norrbottensmalmen hade först vÀckts av Sandviks före detta vd Wilhelm Haglund. Denne var Àven NJA:s vice styrelseordförande i slutet av 1960-talet. Samtidigt mötte hans tankar motstÄnd frÄn den tÀnkta samarbetspartnern LKAB. Dess ledning ville i första hand vÀrna om sina kunder pÄ den europeiska kontinenten.

PÄ sÀtt och vis kan man sÀga att StÄlverk 80-planerna pÄminner om hur sjÀlva NJA en gÄng kom till. Initiativet kom frÄn den socialdemokratiska ministern Gustav Möller hösten 1939. Det nya statliga jÀrnverket skulle förse de mellansvenska stÄlverken med tackjÀrn i en tid nÀr kriget hotade med avspÀrrningar. Liksom pÄ flera andra hÄll i Sverige anvÀnde NJA elektromasugnar. Genom att vÀrma ugnarna med elektricitet kunde behovet av importerat koks hÄllas nere.

NÀr kriget var över byggdes NJA efter hand ut till ett integrerat verk med egen stÄlframstÀllning och valsverk. Kapaciteten expanderade nÀr elektromasugnarna fick sÀllskap av en konventionell masugn som köptes begagnad frÄn vad som en gÄng varit Hermann Göring Werke i Tyskland.

FörÄldrad teknik och dÄlig lönsamhet

I slutet av 1960-talet var expansionsperioden över. DÄ var NJA ett företag med dÄlig lönsamhet, slitna anlÀggningar och delvis förÄldrad teknik. Men med en ny ledning kom ocksÄ en ny framtidstro till företaget. Mitt i sommaren 1970 tilltrÀdde John-Olof Edström som vd. Han hade rekryterats frÄn Sandviken, dÀr han tidigare varit vice vd under Wilhelm Haglund.

Redan samma höst drog Edström upp ett program med nyinvesteringar pÄ sammanlagt över en halv miljard kronor i dÄtidens penningvÀrde. I det ingick en ny större masugn, en modern syrgaskonverter i stÄlverket och mycket mer. De nya investeringarna trefaldigade NJA:s rÄjÀrnskapacitet.


Flygbild 1976 över Svartön vid tÀnkta StÄlverk 80. I bakgrunden syns den sÄ kallade Playa Plannja och till höger cisternerna i oljehamnen Uddebo. LuleÄ kommuns stadsarkiv. Fotograf okÀnd.


Nutida bild av LuleĂ„ hamn som visar omrĂ„det vid LuleĂ€lvens mynning med malmhamn och fabriker. PATRIK ÖHMAN / SSAB

För Edström och hans medarbetare var en ytterligare utbyggnad, snart kÀnd som StÄlverk 80, ett följdriktigt nÀsta steg. Grunddragen för den nya satsningen diskuterades fram av Edström och Haglund i början av 1973.

Efter ytterligare utredningar presenterades planerna för allmÀnheten i juni samma Är. StÄlverket skulle i en första etapp producera fyra miljoner Àmnen om Äret, för att sedan kunna byggas ut till det dubbla. UppmÀrksamheten blev stor, inte minst som det nu bara var ett par mÄnader tills riksdagsvalet i september.

NJA följde japanskt exempel

Enligt Sören Hedman, lÄngvarig fackordförande för Metall i LuleÄ, inspirerades utformningen av StÄlverk 80 av en japansk förebild:

»Edström var pÄ studiebesök hos ett stÄlföretag i Japan som precis hade byggt ett sÄ stort stÄlverk som det skissades upp i LuleÄ. DÀr hade de fyllt ut en ö i havet med ny mark och byggt upp ett stÄlverk med kapaciteten 8 miljoner ton«, sÀger Hedman i en bok om Metallklubbens historia.


Norrbottens landshövding Ragnar Lassinantti. Roger Tillberg/TT

NJA följde det japanska exemplet. De nya anlĂ€ggningarna skulle rymmas pĂ„ en ny industritomt, en invallad och utfylld fjĂ€rd vid LuleĂ€lvens utlopp. 1975 togs det första spadtaget till StĂ„lverk 80 av Edström tillsammans med landshövdingen Ragnar Lassinantti och ministern Anna-Greta Leijon. Samtidigt hade Edström och hans medarbetare redan börjat sĂ€lja in den kommande produktionen och fĂ„tt framtidskontrakt, ”letters of intent”, med bĂ„de inhemska och utlĂ€ndska valsverk, bland annat Thyssen och Krupp.

I sitt anförande inför riksdagsbeslutet hade Rune Johansson pÄpekat att vÀrldskonsumtionen av stÄl sedan lÀnge ökat med sex procent per Är, en ökning som 1973 hade stigit Ànda till tio procent. Framtiden verkade ljus.

VÀxande motsÀttningar och oljekris

ÄndĂ„ vĂ€xte snart motsĂ€ttningarna mellan NJA-toppen och Statsföretags vd Per Sköld samt LKAB:s ledning till den konflikt som ledde till Edströms plötsliga avgĂ„ng. Samtidigt kom rapporter om kraftigt ökade kostnader för projektet.

Men det var en annan utveckling som helt kullkastade NJA:s utbyggnadsplaner. En utveckling som pĂ„verkade hela vĂ€rldens stĂ„lindustri pĂ„ ett sĂ€tt som fĂ„ förutsett. ÄndĂ„ fanns tidiga varningstecken:


Slaggtipp pĂ„ det som blev Svenskt StĂ„l AB, SSAB, i LuleĂ„. PONTUS WIKSTRÖM / SSAB

Samma dag som riksdagen beslutade om starten för StÄlverk 80-projektet, var nÀsta punkt pÄ dagordningen extra stöd till den svenska varvsindustrin. Oljekrisen 1973 hade lett till minskat behov av tankfartyg. Snart var hela varvsnÀringen i djup kris, vilket i sin tur minskade skeppsbyggarnas efterfrÄgan pÄ stÄl.

Annan efterfrÄgan pÄ stÄl planade ut eftersom mycket av industrilÀndernas infrastruktur redan var utbyggd. Inte nog med det, ny teknik, framför allt strÀnggjutning, gav bÀttre utbyte och mindre spill i stÄlverken, men krÀvde samtidigt större investeringar Àn traditionella metoder.

Slutet för StÄlverk 80

Den snabba tillvÀxten inom vÀrldens stÄlindustri var bruten för lÄng tid, förbrukningen stagnerade pÄ ungefÀr samma nivÄ Ànda till slutet av 1990-talet. MÀngder av arbetstillfÀllen i stÄlindustrin försvann, samtidigt som branschen formades om genom fusioner och nedlÀggningar.

I Sverige rÀddades de konkursmÀssiga Domnarvets Jernverk och Oxelösunds JÀrnverk genom att med statens hjÀlp tillsammans med NJA föras in i det nybildade Svenskt StÄl AB, SSAB. En koncern som i viss mÄn förverkligade de ursprungliga StÄlverk 80-idéerna, fast i mycket mindre skala. Domnarvets metallurgi lades ner, och sedan dess försörjs dess valsverk med Àmnen frÄn SSAB i LuleÄ.

#industri #topp #stÄlindustri #stÄlverk #lkab #sverige #stÄl