cross-posted from: https://feddit.nu/post/3587251
I ett öppet kritiserar Kaunis Irons vd Klas Dagertun regeringen för att inte göra nog Ät Malmbanan.
En kilometer av Malmbanan pÄverkades av urspÄrningen och uppröjningsarbetet. Foto: LKABFör dig som inte Àr insatt, Malmbanan bÀr 50 procent av den svenska godstrafiken.
HĂ€lften.
Det Àr alltsÄ med andra ord inte vilken jÀrnvÀg som helst vi pratar om. VÀrdet som transporteras handlar om över 100 miljoner per dag. Skulle vi rÀkna ut procenten för andelen av svensk export skulle den siffran var vÀsentligt större Àn 50 procent.
Det som hÀnt Àr redan det en katastrof. Men, sÄ en vecka efter att Malmbanan Äter tagits i bruk sker det igen. Ett nytt haveri.
Ett nytt stopp.
Nu har Malmbanan varit obrukbar i snart ett kvartal. Har det nÄgonsin hÀnt tidigare?
Det tar Haverikommissionen dagar innan de Àr pÄ plats. Mer brÄttom Àr det tydligen inte att omhÀnderta detta.
NÄgon infrastrukturminister varken syns eller hörs, Àn mindre Àr han pÄ plats vid Malmbanan för att visa nationens intresse.
Statsministern? Nej, icke. Inte ett ord, vad jag har mÀrkt.
SÄ, med stor bestörtning mÄste jag stÀlla frÄgan: Varför Àr Sveriges regering sÄ totalt ointresserad av rikets överlÀgset viktigaste jÀrnvÀg?
Varför Àr inte denna katastrof för AB Sverige ett tydligt huvudfokus?
Ăr det nĂ„gon som tror att berörda ministrar inte hade synts eller hörts om SL:s tunnelbanetrafik hade stĂ„tt still i Stockholm i 65 dagar!?
Ja, jag Àr i sak upprörd. Och en smula bedrövad över det uppenbara ointresset. Varför rikspolitikerna duckar katastrofen pÄ Malmbanan vet jag inte, jag kan bara spekulera, men klart Àr att det finns saker att göra. Jag skulle vilja se ett initiativ av nationell samling av samma slag som Norge mÀktat med kring Ofotenbanan, den del som kopplar samman Narvik med Sverige. DÀr har man samlat samhÀllets aktörer med industrin och försvaret för att söka nytÀnkande lösningar i en nÀra och uppriktig dialog. Det ansvaret att Ästadkomma den dialogen kan inte vila pÄ oss, pÄ industrin, det borde rimligen vÄra rikspolitiker ta.
OmgÄende.
LÄngsiktigt kan det absolut vara sÄ att en dubbelspÄrslösning vore det optimala, men sÄ vitt jag begriper kan en sÄdan lösning knappast vara realiserad inom tio Är, eller kanske rent av 20 Är. AlltsÄ behöver vi en konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. En nationell sÄdan.
För att vara just konstruktiv, lÄt mig lyfta nÄgra tydliga utmaningar och omrÄden som behöver lyftas i en sÄdan diskussion:
Tidtabellen. Systemet med att begÀra tÄglÀgen och boka upp kapacitet ter sig en smula förÄldrat, Ätminstone för mig. Jag kan i dag boka ett tÄglÀge utan att trafikera det. Det pratas om sÄ kallade spöktÄg. StÄr jag vid Malmbanan och tittar, vilket jag gör ibland, gÄr det inte tÄg sÄ tÀtt i dag. Jag vill dÀrför pÄstÄ att det gÄr att optimera trafiken ytterligare. Det borde gÄ att skapa ett mer flexibelt system som kan effektivisera trafiken.
UnderhÄllet. Vi mÄste sÀkerstÀlla, sÄ lÄngt det gÄr, att den enda bana som finns i dag faktiskt fungerar. HÀr kan det sannolikt investeras i ny teknik för att proaktivt upptÀcka fel och brister. Detta borde vara prio ett i dagslÀget.
UnderhÄllsperioderna. 1993 genomfördes underhÄllet pÄ fyra veckor, numer pÄgÄr det i 20 veckor. En betydande del av Äret Àr alltsÄ trafiken nedsatt. Det borde rimligen kunna effektiviseras i tid, kanske blir det dÄ dyrare, men i det lÀge vi befinner oss i dag finns en transportskuld att köra i kapp frÄn oss industrier. HÀr mÄste expertis tillsammans med oss kunna göra en skarp översyn över möjligheterna. Det faktum att 16 km av banan kunde lagas under arktisk vinter under hÄrd tidspress bevisar att det gÄr att lösa stora projekt relativt snabbt. Jag vill tro att vi har resurserna och dÄdkraften att tillsammans lösa underhÄllsbehovet pÄ kortare tid under 2024.
Prioriteringar. 4 miljoner ton slig ligger kvar i Sverige, ett berg som nu vÀxer för varje nytt stopp som sker, det Àr inte lÄngt ifrÄn 10 miljarder i exportvÀrde för AB Sverige. Att i det hÀr akuta lÀget prioritera bulktransporterna pÄ Malmbanan borde vara rimligt. Persontrafik och paketförsÀndelser kan köras pÄ buss eller lastbil, vilket skulle öka utrymmet pÄ banan. Vi har full respekt för att det i nÄgon mÄn drabbar turismen, men situationen Àr sÄ pass allvarlig att den hÀr diskussionen borde tas omgÄende.
Nato och EU. Det Àr redan tydligt att Sveriges jÀrnvÀgsnÀt Àr en avgörande infrastruktur för tunga transporter för det gemensamma försvaret inom Nato. Detta faktum tillsammans med EU:s allt större krav pÄ sjÀlvförsörjning av rÄvaror gör att frÄgan inte enbart Àr en svensk angelÀgenhet.
Se dÀr, en diger första dagordning att samtala kring.
Men, ja, finns ens intresset? Eller ska vi tolka den öronbedövande tystnaden som att regeringens PR-taktik Àr att tiga ihjÀl detta nationella haveri?
Jag deltar gÀrna i konstruktiva samtal för att hitta en ny konstruktiv kortsiktig strategi för Malmbanan. Men vad vill rikspolitiken? Vad vill ministern?
Kaunis Irons vd Klas Dagertun Àr mycket kritisk mot regeringens hantering av urspÄrningarna pÄ Malmbanan. Foto: Hans L. Olofsson
Hundratusentals Är av skam för regeringen som inte investerar i jÀrnvÀgen utan istÀllet drar in nödvÀndiga investeringar. Aldrig glömt, aldrig förlÄtet.
Du glömmer att regeringen mÄste prioritera viktigare infrastruktur, sÄ som tex. tittar i anteckningar⊠vÀgförbifarter och vÀgtunnlar i stockholm.
KÄlsupare Àr dom, hela bunten.
Vi fick det hÀr istÀllet: https://skattebetalarna.se/nytt-jobbskatteavdrag-2024/
SĂ„ den totala kostnaden för jobbskatteavdraget gĂ„r upp till 141 miljarder om Ă„ret? Najs⊠NĂ„gon som minns att teorin bakom jobbskatteavdraget var att det skulle minska arbetslösheten genom att âgöra det mer lönsamt att jobbaâ? Snart gĂ„tt 17 Ă„r sedan projektet pĂ„börjades arbetslösheten Ă€r till synes oförĂ€ndrad.